Rapport från Lesbos 151124

25 november 2015No Comments!

"Efter dagar av storm och hårt väder då inga båtar kunnat gå mellan Turkiet och Lesbos, mojnade vinden och det var möjligt att ta sig över gränsen igen. Båtarna kom i strid ström, som orangea punkter vid horisonten dök de upp, tvärs över hela sundet. Solen sken och sjukvårdspersonal och livräddare var beredda och tog emot dem när de väl ankom, och vi kunde inte se några tillbud. Människorna som kom iland var så lättade och glada, och visst blir man lycklig när det går bra och för att det inte regnar och för att de klarade överfärden och för att vi inte kunde se några svårt skadade personer. Och jag vill inte tänka på alla hinder i vägen, den taggtråd som rullas ut eller de flyktingförläggningar som sätts i brand när de äntligen kommer fram till tryggheten. Inte idag vill jag tänka på det. Men det gnager och värker och jag blir så arg och ledsen och frustrerad och ledsen och ledsen igen. För att det är fel och för att jag vet att samtidigt som idag var en bra dag är detta bara är ett steg på deras långa resa någonstans och att vandringen genom Europa bara har börjat. Det kommer att bli kallare och kallare, och mörkare och mörkare för dem under de veckor av vandring som ligger framför dem.” 

Sofia Knöchel Ledberg Vi Gör Vad Vi Kan 

Comments are closed.